Om rättshaveristiskt beteende

Rättshaveristiskt beteende. Hur känner man igen det, och hur kan man bemöta det? Tesus grundare och psykolog Alexander Tilly svarar:

💬 Vad kännetecknar personer med rättshaveristiska beteenden?

Man ska vara försiktig med att klistra den etiketten på människor för det kan vara svårt att släppa taget om den sedan. Dessutom kan det ju finnas goda skäl till att man står på sig i en viktig fråga. Men när proportionerna blir helt orimliga i förhållande till frågan det gäller så kan man börja prata om rättshaveristiskt beteende. Ofta finns det då psykisk ohälsa i bakgrunden eller personlighetsdrag som gör att man inte ser sin egen roll, fastnar eller är misstänksam. Personer med rättshaveristiska drag har ofta mycket tid till sitt förfogande och kampen för upprättelse kan bli en del i att fylla ett tomrum.

💬 Vilka tecken kan man vara uppmärksam på?

Ett tecken man kan vara uppmärksam på är om det är samma saker som sägs gång på gång. Att du inte får någon respons på dina svar och att det inte tillkommer något nytt oavsett vilka förklaringar du ger. Det kan vara en indikation på rättshaveristiskt beteende.

💬 Hur kan man bemöta rättshaveristiska beteenden?

Det första man behöver göra är att flytta fokus från den medarbetare som blivit måltavla till organisationen i stort. Det kan man till exempel göra genom att växla handläggare.

Sedan är det viktigt att förstå att personer med rättshaveristiska drag får näring av själva processandet. Därför är det viktigt att sätta tydliga men respektfulla gränser och försöka minimera kontakten och kommunikationen.

I den direkta kontakten är det bra att vara saklig, korrekt och väl påläst. Om vi säger saker vi inte har underlag för riskerar vi att kasta mer bränsle på elden. Ett annat tips är att vara så kortfattad som möjligt och hänvisa till tidigare kommunikation där det går.

Det kan vara svårt att lösa frågorna i samförstånd. Istället kan man behöva hitta sätt som begränsar hur mycket resurser kontakten tar i anspråk.