Krönika om kränkande särbehandling

“En arbetsmiljö med hög arbetsbelastning, stress, otydliga roller och oordning ger mer utrymme för ansträngda relationer och kränkningar. Bristande tillit och otydligt stöd för utsatta bidrar till en tystnadskultur där problem inte lyfts fram i ljuset. Var och en bidrar till att antingen underlätta för den som trakasserar, till exempel genom att vara tyst, eller att försvåra genom att ta ställning för den som utsätts.

Den som står upp mot en förövare med inflytande kan få betala ett högt pris. Antingen i form av social exkludering, eller genom sanktioner som utebliven vidareutbildning eller befordran: "I den hårda konkurrensen har vi valt att premiera en annan kandidat."

Orsakssamband som kan vara mycket svåra att leda i bevis.

Värdeord och policydokument väger lätt om personer i ledande positioner tillåter eller begår olika former av kränkningar eftersom normer etableras genom de beteenden som belönas, bestraffas eller ignoreras. I en destruktiv miljö ökar risken att fler utövar destruktiva beteenden.

En chef med bristande kompetens kan bli mer benägen att särbehandla medarbetare genom anklagelser, undanhållande av information eller exkludering från möten i syfte att skydda sig själv och den egna positionen. Om chefen är förövare riktas ofta motreaktion och missnöje från utsatta mot själva företaget.

Sådana motreaktioner kan uttryckas genom en vilja att dra sig undan, undvika ansträngning eller en ovilja att lägga ned tid och engagemang i arbetet. Det kan också visa sig genom en vilja att ge igen, i olika konfliktskapande och kontraproduktiva beteenden eller sabotage.”

Tidningen WE 1/2019, Om en hållbarare industri från SSG Standard Solutions Group

https://www.e-magin.se/paper/5z9crbqg/paper/1#/paper/5z9crbqg/47