Intervju om hot, våld och arbetsmiljö
“Vi ställde psykolog Alexander Tilly mot väggen för att få svar på några av de vanligaste frågorna om hot och våld och säkerhet på arbetsplatsen. Alexander är en av Sveriges mest anlitade experter inom konfliktlösning, hot och våld. Tillsammans med Sustainable Interaction erbjuder han webbaserade utbildningar om trygghet och säkerhet på arbetsplatsen.
Vilka faktorer ökar risken för hot eller våld?
- När man är stressad, har ont, känner sig trängd, kränkt eller genomgår en kris ökar risken att man reagerar på ett hotfullt eller våldsamt sätt i en påfrestande situation. När vi upplever stark stress minskar vår impulskontroll, vi får svårare att bearbeta information och vi tänker mindre på konsekvenser. Risken är högre i verksamheter där personal behöver ge negativa besked eller upprätthålla regler gentemot brukare, klienter, patienter eller anhöriga.
Hur bemöter man bäst upprörda personer?
- Personer med erfarenhet är ofta duktiga på att hantera människor som är upprörda eller befinner sig i kris. Området har gott om evidensbaserad kunskap och väletablerad metodik som grund, som till exempel MI och principer från krisförhandling. Om man är i kontakt med personer som har svårt att reglera sina känsloreaktioner, till exempel de med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller demenssjukdom, fungerar ett lågaffektivt förhållningssätt ofta bra.
Handlar hot och våld alltid om upprörda känslor?
- Nej. Man brukar prata om två sorters aggression: instrumentell och emotionell. Instrumentell aggression innebär att man använder påtryckningar, hot eller våld för att påverka t.ex. ett beslut, för att dominera, få status, makt, sex eller pengar. Sådana beteenden skiljer sig från emotionell aggression genom att de i högre grad är mål- och konsekvensstyrda och i mindre grad en känslomässig reaktion.
Finns det någon skillnad i hur man bemöter emotionell och instrumentell aggression?
Eftersom en upprörd person som lugnar sig kan börja se saker mer nyktert, är det ofta effektivt att använda lugn affektsmitta och aktivt lyssnande i mötet med emotionell aggression. Men en person som hotar utan att vara upprörd behöver inte i första hand lugnas. Motivationen bakom sådan aggression påverkas istället genom att vi visar att de önskade konsekvenserna inte nås genom hot eller våld.
När förekommer medveten eller instrumentell aggression?
Det är vanligt vid mobbning, sexuella trakasserier, personrån, utpressning och många andra former av övergrepp och otillåten påverkan. Gemensamt är att andra människors utsatthet utnyttjas på ett beräknande sätt och inte i första hand som en känslomässig reaktion.
Hur ska man förebygga och bemöta instrumentell aggression?
- Först och främst är det viktigt att man tidigt sätter ord på vad som händer eller att man gör andra typer av gränsdragningar för att motverka upptrappning och risk för våld. Det kan vara nödvändigt av säkerhetsskäl och för att skydda någon som blir utsatt för trakasserier eller övergrepp. Dialog och samtal behöver kombineras med förutsättningar och förmåga att upprätthålla viktiga principer. Erfarenheter från inlärningspsykologi visar att vi aldrig ska belöna hot eftersom det bidrar till mer hotfulla beteenden och upplöser goda normer.
Hur skapar man en trygg arbetsmiljö?
- Den viktigaste punkten är kunskap. Att kunna skilja mellan olika former av aggressivt beteende, att ha kunskap om riskbedömning, kommunikation och genomtänkta rutiner. Medarbetare behöver få rätt förutsättningar och resurser för att kunna hantera utmanande situationer. Organisationen måste ta frågor om trygghet och säkerhet på allvar och inse fördelarna med att arbeta långsiktigt och systematiskt för att spara resurser, oro, behålla personal och skydda sitt varumärke.”